Lars Blomqvist

Reflektioner i te-rummet

CV

Bliva ingen, 2019,

olja på duk, 45x34 cm

Bliva ingen, 2019,

olja på duk, 45x34 cm

Abandon, 2020,

olja på duk, 50x38 cm

Vinter, 2018, 

olja på duk, 50x38 cm

Vår, 2020,

olja på duk, 45x34 cm

Reflektioner i te-rummet, 2019,

olja på duk, 50x38 cm

Abandon, 2020,

olja på duk, 50x38 cm

Den inre trädgården, 2018,

olja på duk, 50x38 cm

Reflektioner i te-rummet

galleri PS Göteborg 1-16 oktober 2022


Under en resa till Kyoto, Japan för att besöka tempelträdgårdar möter jag ojämförlig skönhet och glädje, frambringad av ”ett jag som inte är någonting” (”a self that is not anything”), som det heter om zen. I samtal med Yasunari Kawabata, nobelpristagare i litteratur 1968, sammanfattar den yngre författarkollegan Yukio Mishima skrivandets utmaning och ger samtidigt en nyckel till den japanska estetiken: ”Det är mycket svårt att inte vara stark”. 


Att träda tillbaka - glömma sig själv; vara, utan att vara jag; bliva ingen - är också det genomgående förhållningssättet under arbetet med de målningar jag gör 2018-2020. Med en förhoppning om att i måleriet förmå lämna det egna jaget bakom sig till förmån för något mer löftesrikt. Att inte kasta sin egen skugga över målningen.


Titeln Reflektioner i te-rummet är hämtad från danske arkitekten Jens Hvass text - i avhandlingen Arbetets rum - om sina iakttagelser i samband med en längre vistelse vid templet Shinju-an i Kyoto. Ordet abandon tänker man kanske i första hand på som ett engelskt ord, men det finns också i svenskan, menande frimodig upprymdhet; SAOB: ”fullständigt hängifvande åt eller uppgående i någon viss (i synnerhet glad) stämning (eller uppgift); ledighet; något själfsvåldig, men på det hela behaglig otvungenhet”. En japansk te-trädgård består av den yttre och den inre trädgården. Vinter och vår är årstider.